Hjärtats farväl

 

Bär på svarta sorgens färg

Som en sörjande änka

Mina sista tårar

Fäller jag för dig

Även himmelen

Med sina mörka moln

Förenas med mig i min sorg

Molnens regndroppar

Blandas med mina tårar

De salta tårarna

Svider ej mer!

Gör icke ont!

De beundrar o tröstar hjärtat!

För att ha förmågan

Att älska någon så djupt

Att brinna så innerligt

Låter dig gå!

Släpper dig fri!

Vi kan ej hoppas

Att våra världar kan mötas

Afghansk mat!

Hej på er alla!

 

Tänkte lägga ut lite matrecept då och då på afghansk mat!

 

Afghansk mat kräver tålamod och rena händer, mycket tid och trevligt sällskap, lätt att skratta och att inte ta allt så allvarligt

 

Tyvärr har jag inte tillgång till bilder på maten men kan ordnas i framtiden

 

Huvudrätt: Qabuli palwo,

Efterrätt: bachlava

 

Qabuli palwo

1 ½ lammstek (med ben) Kan ersättas av kyckling eller annat kött

20 dl basmatiris för afghaner (mer om det är många män) men för svenskar följ portionsrekommendationen på paketet

1 dl mandel

1 dl pistagenötter (osaltade)

5 stora morötter

2 dl russin

5 stora gula lökar

olja

 

Skala morötterna och skär långa strimlor. Lägg mandel och nötter i hett vatten och dra av skalet. Dela dem i halvor. Morotsstrimlorna friteras i olja i stekpanna. Tag upp morötterna. Lägg i russinen i oljan. Tag upp direkt när russinen puffat upp till små bollar. Allt ska läggas i separata små högar.

 

Hacka löken och bryn den i en stor gryta med 4 dl olja.

Skär lammsteken i mindre bitar (ca 10 bitar inkl ben). Skölj köttet och torka det. Lägg köttet i grytan och bryn tills saften torkat ut. Häll i lite vatten vartefter grytan torkat ut. Efter två till tre omgångar, häll på ca 1,5 liter vatten och låt koka tills köttet är färdigt (kan lossna från benet) ca 1 timme.

Riset ska blötläggas 1-2 timmar innan tillagning. Tag en stor gryta och häll i ordentligt med vatten och salta. Låt koka upp. Häll i riset i det kokande vattnet. Låt koka i 5 minuter. Riskornen ska vara lite hårda. Sila av dem. Häll riset tillbaka till kastrullen. Häll saften från köttgrytan i riset och blanda. Blanda köttsaften med vatten om det behövs tills det blir ca 6 dl vätska. Tag en ren kökshandduk och vira in kastrullocket och lägg locket på risgrytan. Koka på hög värme i 3 minuter. Minska värmen till hälften i fem minuter och därefter lägsta värme i ca 5 minuter. Lyft på locket och rör om. Lägg på locket igen och låt stå ett par minuter till och riset är klart. Tag av riset från plattan.

Tag uppläggningsfat ( 2 för 10 personer) och lägg på hälften av riset, därefter kött och sedan ytterligare ett lager med ris. Dekorera först med morötterna, sedan russin och sist mandel och pistagenötter. Klart för servering. Om det är mycket varmt drick dogh (yougurt, salt, mynta och isbitar) och servera med blandad sallad med lök, mynta och koriander.

Bachlava

 

1 rulle färdig filodeg

1 kg valnötter

300 gr pistagenötter (osaltade)

10 dl socker

olja

ca 4 dl vatten

1 citron

 

Grovhacka valnötterna och finhacka pistagenötterna var för sig. Koka socker och vatten tillsammans med saften av en citron till en sirap. Tag hela bunten med filodegsplattor. De är mycket tunna och sköra. Gör därför i ordning en halva i taget av arken. Vik ut från mitten ett blad i taget och pensla med olja. Efter halva bunten lägg på valnötshacket och sedan ytterligare valnötter efter tre blad. Tag sedan andra halvan och gör likadant. Använd en mycket vass kniv och skär på diagonalen i ca 5 cm breda remsor åt ena hållet och skär dess sedan åt andra hållet. Grädda i 175o ca 15 minuter eller tills de är gyllenbruna. Den hopkokta sirapen ska ha svalnat och den hälls över så allt täcks. Efter ca 3 minuter, garnera med pistagenötterna. Serveras med en kopp grönt te med kardemumma.

Mina tankar!

 

Hej på er alla!

Ber om ursäkt för min frånvaro!

Även jag har privata bekymmer. Under den fin polerade ytan finns även en mörkare sida!

Mitt liv är långt ifrån enkelt. Önskan finns att det ska bli enklare i framtiden där jag kan ägna mig åt mina oavslutade projekt, typ att skriva flera dikter, Mat recept som ska färdigställas.

Hitta något förlag och en  fotograf. Ja, tankarna bara snurrar i fullt varv.

 

Ibland sitter man i sin ensamhet och tänker på allt mellan himmel och jord. Senaste veckorna har jag grubblat över alla kommentarer som jag har fått både på mina dikter, som kvinna, invandrare, mamma sist men inte minst som medmänniska.

Kommentarer som värmer själen, sprider glädje, gör dagarna värdefulla och värda att kämpa för, ger uppmuntran,  positiv och negativ kritik som ger mig guidning till rätt riktning i livet.

 

Vill verkligen understryka detta och säga att jag är väldig stolt att vara Afghan!

Afghanistan och namnet afghan för mig står för stolthet, självständighet och lojalitet mm...

 

Läste på en av kommentaren att det är synd att jag med min inställning och sättet att vara inte gör att jag kan ta del i mitt lands utveckling och modernisering.

Vilket land pratar vi om? Inte Afghanistan där jag växte upp! Inte det land som jag är stolt över dess onekliga själ! Inte det land som för varje centimeter av dess mark har målats och prydds av martyrernas blod och färgsätter vilda tulpanerna i öknen för att bevara sin självständighet och stolthet!

 

När jag läste den visste jag inte om jag ska gråta eller skratta?

Gråta över ett lands öde vars medborgare kopplar ihop landets utveckling med en kvinnas rätt till sina känslor, ord och kropp. Varför ifrågasätter man kvinnans känslor att kunna yttra sig fritt och inte männens?

När männen som idag sitter i ledsningsposter och har begått alla möjliga brott inte minst sexuella brott. Vill inte gå djupare in i det men för de som vill veta,  kan jag upplysa om vid ett senare tillfället

 

Varför ska kvinnan alltid ses som en  ägodel, en status symbol för  männen? Hur länge ska männen tvinga  till sig rätten att frånta kvinnans identitet och förneka henne rätten till sin kropp, känslor, val av partner eller livsstil?

Jag kommer inte att gå under för att ett fåtal individer  pratar illa om mig eller vill kanske inte heller att de ska ha en annan syn på mig än vad de har idag.

 

På återseende