Ett rop!
Är ett rop i sig
Ett inlägg av mitt innre röst
I min tystnad...
Känn smärtan och sveket
som förgör mig inombords
Ser ni inte att jag
I min tystnad
Berättar jag om min resa
Resan om min förtvivlan och hopp
I min tystnad har jag funnit
Sättet att höras mer
För de som kan läsa
De har redan läst
För de som har känslor
Förstår de tystnaden
Hur kan jag nå den?
Den blinde...
Som känner inget...
Eller förstår sig på ord...
Det var inte min mening att stressa ut dig på bloggen, ber så mycket om ursäkt. Ville egentligen bara förvissa mig om att allt är bra med dig. Känner att det nog inte är det. Önskar att jag kunde göra nåt för att lindra din smärta. Livet tar och ger med samma aptit...se bara till att du stillar din hunger med nyttig kost. Glöm sen inte bort att älska dig själv innan du ger ditt hjärta till någon annan. Jag veta att livet ibland kan kännas som en enda lång uppförsbacke där man undrar om det inte hade varit klokare att välja en annan väg men du gjorde ett val som var rätt då. Vem har sagt att livet bara består av nerförsbacke. Kommer ihåg din devis "det är bara döda fiskar som flyter med strömmen" eller nåt i den stilen. Du är en stark OCH vacker kvinna i dina bästa år. Varför ska inte du hitta rätt?
Hur blir det nu med matlagningskursen...Farah..mat gör alla glada!
Må väl!