Den Dag...




Den dag...

När jag tar mina sista andetag

När mitt liv passera REVY I SLOW MOTION inför mina ögon...

Ser JAG allt!

Glädje och sorg...

Då är jag inte mer ÄN en iskallt kropp...

Fingrar HOS främmande människor

 bläddrar genom mitt liv...

Mitt livs blad...

Namn? Personnummer? Adress? Anhöriga?

Då är jag inte mer än så...

En siffra!

En kropp!  

SOM Fastnat i byråkratins system...

Ett ärende som

ska handläggas...

Dödsorsak? Dödstidpunkt? Dödsbevis...

Begravningsbyrå... Begravning... Bouppteckning...

Tillgångar? Skulder?

Då är jag bortglömD...

Jag skriker ur min döda kropp

Känner hur strupEn blöder...

Jag är mer än ett namn o siffra...

Jag föddes med ett hjärta att Älska...

Älska min mor, älska min far

Älska min syster, älska min bror..

Älska en man...

Och älska mina barn till världen

ändE...

VaR varsaM med min kropp!

För den bär på ett hjärta av hopp!

Det kanske inte slår

Men det skriker men som ni inte HÖR...

Det är fortfarande skört

 

Lyckan???

Bakom det tysta fönstret

där natten är som fångvaktare

Sitter jag som en fågel i en bur

Som en bild inramad i tid och rum

Men mina tankar...

Färdas i ljusets hastighet

förbi syngränser

över alla höga murar av hinder

Förbi eld och hav…

Sökande, Suktande…

För att hitta meningen med ett

enda ord…

För att sedan kunna glömma

Vad var det för ord?

Vad hade den för innebörd?